Historik

1975 utpekades Vindelälven som ett av landets 25 primära rekreationsområden. Ett samarbetsforum, Vindelälvskommittén inrättades vid den här tiden för att samordna olika insatser för Vindelälven. 1992 ombildades Vindelälvskommittén till Vindelälvskommunernas ekonomiska förening, VIKOM som tidigt uppmärksammade behovet av en tydlig vision och strategi för älvdalens utveckling. År 2005 väckte VIKOM idén om att utreda Vindelälvsdalens möjligheter som ett världsarv på Unesco:s världsarvslista. Med ekonomiskt stöd av Länsstyrelsen i Västerbotten genomförde VIKOM en idéstudie som blev klar 2008. Den visade på att Vindelälven har natur- och kulturvärden som har bäring på världsarvskriterierna men att det skulle krävas fördjupade studier och samråd för att närmare belysa denna bedömning. Intresset knöts under hand mer och mer till Unesco:s program Människan och biosfären (MAB). Vindelälven som biosfärområde bedömdes vara ett kraftfullt verktyg för en långsiktigt
hållbar utveckling för älvdalen. 

Det första konkreta steget i arbetet med att göra Vindelälvsdalen till ett biosfärområde togs i Kronlund den 2 maj i 2013. 50 personer som representerande bland annat kommuner, företag, ideella organisationer och forskning med anknytning till älvdalen samlades för att resonera om vad ett biosfärarbete skulle kunna innebära för Vindelälvsdalens framtid. Man var överens om att en förstudie var nästa steg att ta. Länsstyrelsen i Västerbotten, VIKOM och Världsnaturfonden WWF initierade därför förstudien för att utreda Vindelälvens möjligheter att bli ett av UNESCOS modellområden för hållbar utveckling. Under denna period (augusti 2013 tom 2014) var Länsstyrelsen i Västerbotten projektansvarig. En styrgrupp tillsattes bestående av representanter för kommunerna längs Vindelälven samt med Världsnaturfonden och Länsstyrelsen i Västerbotten. Under samma period tillsattes en arbetsgrupp bestående av projektledaren och representanter för Lycksele-, Sorsele-, Umeå-, Vindeln- och Vännäs kommun samt VIKOM. Deltagarna vid mötet den 2 maj 2013 inbjöds att fungera som förstudiens referensgrupp, som även utökades med Länsstyrelsen i Västerbottens naturvårdsråd. Att styrgruppen endast bestod av projektägargruppen skapade en del friktioner och misstänksamhet och man blev snart överens om att kandidaturens styrelse skulle ha en bredare representation. Under november 2013-januari 2014 (under förstudien) genomfördes samråd på kvällstid i byarna Gargnäs, Blattnicksele, Rusksele, Sorsele, Vindelgransele, Vormsele, Åmsele, Vännäsby, Vindeln, Laisvall och Adolfström. Biosfärkandidaturen godkändes den 6 februari 2015.

Personalansvaret flyttades vid kandidaturens början till Vindelns kommun. Det ekonomiska ansvaret ligger idag kvar på Länsstyrelsen i Västerbotten men flyttas över till den ideella föreningen som bildas i samband med en biosfärutnämning. Samråd har bland annat skett genom drygt 160 olika externa möten med bland annat forskare, studenter, byar, föreningar, jordbrukare, företagare, samer, hembygdsföreningar, kommunstyrelser och myndigheter i området.